Spanien 1936. General Francisco Franco försöker genomföra en fascistisk militärkupp mot den folkvalda spanska regeringen. Med stöd från Mussolinis Italien och Hitlers Nazi-Tyskland attackeras den unga republiken. Men det spanska folket tar upp kampen och inbördeskrig bryter ut i landet. Medan frivilliga strömmar till från hela världen för att hejda fascismen, sviker västvärldens demokratier och det internationella kapitalet Spanien. Från Sverige åker omkring 600 frivilliga för att försvara den spanska demokratin. Cirka 170 av dem stupar på spansk jord. Efter tre års kamp dukar den spanska republiken under. Som många befarat inleds kort därefter det andra världskriget. För det spanska folket följer 40 år av brutal diktatur.
Svenska Spanienfrivilligas Vänner är en ideell, religiöst och partipolitiskt obunden förening som vill ”bevara minnet av de spanienfrivilliga och deras insatser för demokratin”.
Lagen om det demokratiska minnet antogs i Spaniens parlament 2022. Sedan dess har barn, barnbarn och barnbarnsbarn till spanienfrivilliga möjlighet att ansöka om spanskt medborgarskap, utan att behöva avsäga sig sitt nuvarande medborgarskap. Detta är en del av en process för att ge upprättelse till alla som under spanska inbördeskriget gjorde insatser till försvar av Spaniens demokrati.
Om du är berörd av detta, ta gärna hjälp av oss i föreningen Svenska Spanienfrivilligas Vänner. Vi har även varit i kontakt med Spaniens ambassad i Sverige och vi hoppas kunna bidra till att göra processen så enkel som möjligt.
Spaniens ambassad har meddelat att följande är avgörande för att beviljas medborgarskap: 1) Dokument som bevisar att personen var ansluten till Internationella brigaderna eller andra förband till försvar av den folkvalda regeringen.
2) Födelsecertifikat eller liknande som bevisar ditt släktskap med den spanienfrivillige. För barnbarn och barnbarnsbarn krävs det ytterligare certifikat som bekräftar hela släktledet.
3) Dokument som styrker att du aktivt har uppmärksammat minnet av din mor/far, mor/farförälder, gammelmor/farförälders insatser till försvar av Spaniens demokrati. Vår förening kan, återigen, vara behjälpliga med detta.
Samtliga handlingarna handläggs av Spaniens justitiedepartement för handläggning, med hjälp av detta ansökningsformulär. Om du innehar har spanskt e-certifikat kan du lämna in handlingarna elektroniskt. I annat fall lämnar du in handlingarna till Spaniens ambassad i Stockholm. Handlingarna ska skickas in på spanska och skrivas av officiella översättare. Ytterligare information från Spaniens regering hittar du här.
Vår brittiska vänförening, IBMT, har gjort en guide som är användbar för den som söker.
Kontakta oss via Facebook eller via kontaktformuläret på vår hemsida, så att vi kan hjälpa dig hela vägen i processen för att söka om medborgarskap! Vi har också kontakt med vår spanska vänförening AABI.
Foto: Släktingar till spanienfrivillige Olle Meurling (1909-1936) hedrar dennes minne i Kristdala.
1936, för 88 år sedan, slog det spanska folket tillbaka general Francos fascistiska kuppförsök. Det spanska inbördeskriget, som kom att pågå fram till Francos seger 1939, betraktades av arbetarrörelsens organisationer som en internationell angelägenhet. Från världens alla hörn strömmade fler än 35 000 frivilliga till Spanien får att stoppa fascismens framfart i Europa. 600 svenskar reste ner till Spanien för att strida mot Francos fascister, varav 170 personer stupade. På 1 maj hedrades de spanienfrivilliga svenskarna traditionsenligt med gemensamma manifestationer för arbetarrörelsen i Göteborg och Stockholm.
I Göteborg anordnade föreningen Svenska Spanienfrivilligas Vänner manifestation kl 11 på Masthuggstorget i samarbete med ABF Göteborg. Visartisten Matilda Magnusson spelade musik. I år var Stephen Zunes särskilt inbjuden talare. Zunes är forskare i Kalifornien specialiserad på utrikespolitik och sociala rörelser. Han tjänstgör i Göteborg som innehavare av Torgny Segerstedts gästprofessur. Foton av Daniel Bernmar.
Även i Stockholm hedrades de spanienfrivilliga traditionsenligt vid minnesmonumentet La Mano på Katarinavägen, med start kl 09.30. LO-distriktet i Stockholms län stod som huvudarrangör. Tal hölls från företrädare för arbetarrörelsens fackliga och politiska organisationer. Vänsterns blåsorkester spelade musik och kören Extra salt sjöng sånger.
På Internationella brigadernas kyrkogård i Fuencarral begravdes Olle Meurling 1936. Francodiktaturen skändade och förstörde hans och 450 andra brigadisters gravar då de 1941 grävdes upp och dumpades i en massgrav på en okänd plats utanför kyrkogården.
Vår förening deltar i protesterna mot att Madrids högerstyrda kommunledning obstruerar tillståndsprocessen för provgrävningar i sökandet efter massgraven. Vi har skrivit brev till borgmästaren och även deltagit i platsbesöket 10 april tillsammans med Spaniens statssekreterare för det Demokratiska minnet.
Det är viktigt att de spanienfrivilliga uppmärksammas med ett monument som har tydlig anknytning till de spanienfrivilliga och deras kamp för demokrati och mot fascism. Torsten Renqvists monument som står på Masthuggstorget idag är ett viktigt konstverk i sin egen rätt men saknar ursprunglig koppling till spanska inbördeskriget, internationell solidaritet och kampen mot fascismen.
Därför har vi lämnat in en motion till Charles Felix Lindbergs donationsfond om ett nytt monument i Göteborg till minne av de spanienfrivilliga. Politiker i Göteborgs kommunfullmäktige har ställt sig bakom motionen.
Föreningen föreslår att fonden köper in Liss Erikssons La Mano-skulptur i brons och installerar den på Masthuggstorget till minne av de spanienfrivilliga. Skulpturen i full skala, huggen i granit, invigdes i juni 1977 på Katarinavägen i Stockholm. Sällskapet Liss Erikssons vänförening och Liss Erikssons arvingar vill sälja en La Mano-skulptur i brons för detta ändamål.
Under 1930-talet växte en omfattande solidaritetsrörelse fram i Sverige till stöd för det spanska folkets kamp mot Franco-fascismen och för Spaniens demokrati. Rörelsen samlade kvinnor och män från olika samhällsskikt och politiska läger för ett gemensamt mål. Runtom i Göteborg gick människor med insamlingsbössor i bostadskvarteren och från kajen avlöpte fartyg som fraktade insamlade förnödenheter till Spaniens folk. Fackklubbar i Göteborg ”adopterade” spanska flyktingbarn och sörjde för deras välfärd i barnhem som solidaritetsrörelsen upprättade i Spanien och Frankrike. Revyartisten Karl Gerhard anordnade stödgalor på Cirkus i Lorensberg. Med gemensamma svenska och norska ansträngningar kunde ett fältsjukhus finansieras och upprättas i Alcoy i Spanien, med svensk och norsk vårdpersonal.
Det tydligaste uttrycket för den svenska solidariteten med Spanien stod de spanienfrivilliga för. 600 svenskar, varav många kom från Göteborg, gav sig av till Spanien för att delta i väpnade strider mot fascisterna under det spanska inbördeskriget. 170 av dessa stupade.
Sedan 30 år tillbaka finns ett diskret monument i Göteborg, ”Sentida kors” av Torsten Renqvist (1924–2007), med inskriptionen ”Till minne av de spanienfrivilliga 1936-1939”. Monumentet stod från början på Esperantoplatsen men står sedan millennieskiftet på Masthuggstorget. Sedan 1999 finns ”Sentida kors” även på Kungsholmen i Stockholm. I Beate Sydhoffs bok ”Torsten Renqvist: konstnären, jorden och tiden” (s 143-144) från 1984 kan man läsa följande om monumentet från 1978/1979:
“Torsten Renqvist har också gjort ett Sentida kors av en upp- och nedvänd rotvälta, som fortfarande står kvar på hans tomt. Det blev ett kors som också var en vägvisare, ett fäste för skyltar vid en korsväg, för vägar som leder till okända mål”.
Detta står i bjärt kontrast mot när Liss Eriksson utformade monumentet ”La Mano”, i dialog med de spanienfrivilliga, som invigdes 1977 i Stockholm. Vi föreslår därför i motionen att Sentida kors flyttas till annan plats när La Mano installeras, eller att monumentet står kvar på Masthuggstorget men utan inskriptionen ”Till minne av de spanienfrivilliga 1936–1939”.
Politiker från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har signerat motionen. Även Spaniens ambassadör i Sverige, Cristina Latorre Sancho, har ställt sig bakom förslaget om att installera La Mano-skulpturen i brons på Masthuggstorget.
Solidariteten med det spanska folkets kamp mot fascismen präglade gatubilden i Sverige på 1930-talet. De spanienfrivilligas insatser och uppoffringar är en viktig del av Göteborgs historia.
Fotografen och författaren Kerstin Ekström har intervjuat ett stort antal överlevare från spanska inbördeskriget och den 36 år långa Franco-diktaturen. Du kan läsa om dessa i boken Överlevarna (Carlsson bokförlag). Under perioden 3-10 september visades fotoutställningen ”Överlevarna från spanska inbördeskriget” på Poeten på hörnet i Malmö. Därefter visades den under resten av september för eleverna på Kvarnby folkhögskola.
1936, för 86 år sedan, slog det spanska folket tillbaka general Francos fascistiska kuppförsök. Det spanska inbördeskriget, som kom att pågå fram till Francos seger 1939, betraktades av arbetarrörelsens organisationer som en internationell angelägenhet. Från världens alla hörn strömmade fler än 35 000 frivilliga till Spanien får att stoppa fascismens framfart i Europa. 600 svenskar reste ner till Spanien för att strida mot Francos fascister, varav 170 personer stupade. På 1 maj hedrades de spanienfrivilliga svenskarna traditionsenligt med gemensamma manifestationer för arbetarrörelsen i Göteborg och Stockholm.
I Göteborg anordnade föreningen Svenska Spanienfrivilligas Vänner manifestation kl 11 på Masthuggstorget i samarbete med ABF Göteborg. Visartisten Matilda Magnusson spelade musik. Palabra förlag och Ove Allanssonsällskapet sålde böcker. Foton av Daniel Bernmar.
Även i Stockholm hedrades de spanienfrivilliga traditionsenligt vid minnesmonumentet La Mano på Katarinavägen, med start kl 09.30. Tal hölls från företrädare för arbetarrörelsens fackliga och politiska organisationer. Vänsterns blåsorkester spelade musik och kören Extra salt sjöng sånger.
Tack till alla som kom! Vi ses på nytt nästa år, samma tid och plats (Masthuggstorget kl 11 i Göteborg, La Mano-monumentet kl 09.30 i Stockholm).
Efter många och långa turer har Lagen om det demokratiska minnet klubbats igenom i det spanska parlamentets båda kammare.
Bland de åtgärder som nu skall genomföras kan nämnas:
Organisationer som hyllar Franco-diktaturen, bland dem Fransisco Franco-stiftelsen, förbjuds.
Den spanska Amnestilagen från 1977 kan inte stå över internationell rätt när det kommer till ”krigsbrott, brott mot mänskligheten, folkmord och tortyr”. Därför inrättas ett statsåklagarkontor för sådana ärenden.
En nationell DNA-bank som ska underlätta sökandet efter alla de offer för Franco-fascismen som fortfarande ligger oidentifierade i massgravar runtom i Spanien
Alla politiska domar från Franco-diktaturen förklaras olagliga, exempelvis avrättningen av Kataloniens regionpresident Lluís Company.
Barn och barnbarn till spanjorer som tvingades i exil under Franco-perioden kan ansöka om spanskt medborgarskap.
Efterlevande till spanienfrivilliga, som har ”arbetat kontinuerligt för att sprida minnet av deras förfäder och försvaret av demokratin i Spanien” kan ansöka om spanskt medborgarskap utan att behöva säga upp sitt nuvarande medborgarskap.
När det här händer brukar det bero på att ägaren endast har delat det med en liten grupp personer, ändrat vilka som kan se det eller så har det raderats.
Folkets olympiad arrangerades i Barcelona 1936, som protest mot och alternativ till Berlin-Olympiaden. Olympiaden hann inte starta innan general Franco och fascisterna inledde en militärkupp mot den folkvalda regeringen. Många av de utländska atleterna blev istället bland de första att ansluta sig till de antifascistiska miliserna när Francos kuppförsök slogs tillbaka. ... See MoreSee Less
I oktober 1938 tog Spaniens folkvalda regering avsked av de spanienfrivilliga genom en ceremoni i Barcelona. Parlamentsledamoten Dolores Ibárruri, känd som La Pasionaria, avslutade sitt tal:"Vi ska inte glömma er; och när fredens olivträd blommar, sammanflätat med den Spanska republikens segerlager — återvänd!Återvänd till vår sida, för här kommer ni att finna ett hemland. De som saknar land eller vänner, som måste leva utan vänskap — alla, alla kommer att få den spanska befolkningens tillgivenhet och tacksamhet, som idag och imorgon kommer att ropa med entusiasm: Länge leve Internationella brigadernas hjältar"Cirka 60 år senare, 20 år efter Franco-regimens fall, beslutades att överlevande från Internationella brigaderna kunde ansöka om spanskt medborgarskap. 2007 beslutades att överlevande från Internationella brigaderna kunde ansöka om spanskt medborgarskap utan att behöva avsäga sig sitt nuvarande medborgarskap. De sista svenskarna i Internationella brigaderna avled redan 2008. År 2022 antogs Lagen om det demokratiska minnet som även ger barn, barnbarn och barnbarnsbarn till spanienfrivilliga rätt att ansöka om spanskt medborgarskap utan att avsäga sitt nuvarande medborgarskap. Mer information i kommentarerna.(Foto: Robert Capa) ... See MoreSee Less
