På arbetarrörelsens internationella manifestationsdag, 1 Maj, hedrades traditionsenligt minnet av de spanienfrivilliga i Göteborg och Stockholm.
Till Mastguggstorget i Göteborg, där Svenska Spanienfrivilligas Vänner stod som arrangör, var Zuza Ziolkowska-Hercberg från Warszawa särskilt inbjuden som talare. Zuzas farfar stred i det judiska Naftali Botwin-kompaniet och var en av flera tusen frivilliga polacker. I hemstaden kämpar Zuza och den polska vänorganisationen mot lokalpolitikernas planer på att ändra namnet på den polska Dabrowski-bataljonens gata. Zuzas tal går att se och lyssna till här.
_____________________________
Zuza Ziolkowska-Hercberg med det judiska Naftali-kompaniets fana. Foto: Patrik Helgeson.
_____________________________
Vid minnesmonumentet La Mano på Katarinavägen i Stockholm, där LO-distriktet i Stockholms län stod som huvudarrangör, var Severiano Montero från den spanska vänföreningen AABI, Asociación de Amigos de la Brigadas Internacionales, huvudtalare. Severianos tal går att se och lyssna till här. Nedan följer även en transkribering och översättning av talet till svenska:
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Hälsning från AABI vid La Mano, Stockholm, den 1 Maj 2017
Det är ett nöje och en ära att med er, svenska vänner, kunna delta i denna hyllning till de frivilliga i de internationella brigaderna som kämpade för Spaniens demokrati.
Med mig har jag varma och tacksamma hälsningar från Internationella Brigadernas Vänner, som i Spanien försöker värna minnet om de 35 000 frivilliga från hela världen som när det spanska folket attackerats av fascisterna erbjöd sin hjälp och sin ungdom.
Jag vill erinra om den djupa solidaritet som svensk arbetarklass visade spanjorerna under kriget.
______________________________
Severiano Montero från AABI talar vi La Mano i Stockholm, 1 Maj 2017. Foto: Folke Olsson. _________________________________
I oktober 1936 resulterade detta starka stöd i bildandet av Svenska Hjälpkommittén för Spanien, under ledning av Georg Branting. Det var starten på en imponerande väg av solidaritetsarbete och massiva insamlingar till stöd för Spanien och också lade grunden till ett modernt sjukhus i Alcoy, nära Alicante, och flera barnhem. Förutom denna generösa hjälp bidrog Sverige till det spanska folkets kamp med nära 600 frivilliga som kämpade i de internationella brigaderna.
Denna ceremoni äger rum 80 år efter den största svenska gruppens ankomst till Spanien och 40 år efter invigningen av detta kraftfulla minnesmärke.
Jag vill också rikta uppmärksamheten mot att det är sex år sedan vi invigde ett minnesmärke i Madrid, med särskild hjälp av svenska organisationer som Landsorganisationen (LO) och Svenska Spanienfrivilligas Vänner, bland andra.
Jag vill betona den viktiga roll dessa unga frivilliga spelade i de olika strider där de deltog, och jag vill nämna några namn:
Olle Meurling, en av de första svenska frivilliga att stupa, i Boadilla nära Madrid, spiller generöst sitt blod i den spanska jorden.
Gösta Andersson, som gick med i de republikanska gerillagrupperna och senare berättade om sina utmaningar i en bok.
Conny Andersson, vars familj nyligen besökte Spanien och slagfältet vid Jarama. Det var väldigt rörande att se Connys barn, barnbarn, och barnbarnsbarn vandra vid de gamla skyttegravarna där han kämpat.
Till sist vill jag nämna Bruno Franzen, medlem av kulsprutekompaniet som skadades allvarligt i striden om Guadalajara. Hans liv kunde räddas tack vare två läkares insatser: Nya Zeeländaren Douglas Jolly och kanadensaren Norman Bethune.
Norman Bethune ger den svenske spanienfrivillige Bruno Franzén en blodtransfusion. Bildkälla: AABI.
___________________________
Vi har nyligen funnit ett fotografi som visar hur Dr Bethune ger denne svenske frivillige en blodtransfusion, och Brunos ord till Henning Sörensen, Bethunes assistent:
”För tio dagar sedan var jag fortfarande i Sverige. Det är bara tre dagar sedan jag kom hit, till Spanien, och jag har redan skadats i strid. Det första slaget, och jag kan inte längre hjälpa kamraterna. Jag har inte hunnit göra någonting för vår sak.”
Den svenska arbetarklassens breda solidaritetsrörelse fortsätter att vara ett riktmärke för vår nuvarande kamp – med de utmaningar som den moderna fascismen innebär, i andra former än i det förflutna, men likväl hotande våra ideal om frihet, rättvisa, jämlikhet och välfärd.
Det är därför som jag vill avsluta dessa ord med samma kärleksfulla hälsning många svenska soldater gav till de unga kämparna i Spanien:
Länge leve solidariteten hos ungdomens internationella broderskap i kampen för fred och frihet!
Tack!
Salud! No Pasarán!
Severiano Montero
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *